Rivningsplan: Så skapar du en plan som blir godkänd

Varför kommunen kräver en plan

Byggnadsnämnden prövar rivningar av två skäl: dels för att skydda kulturhistoriska och andra värden (PBL-spåret), dels för att säkerställa en säker, spårbar och miljöriktig hantering av material (Miljöbalken). Därför behöver du, redan innan maskinerna startar, kunna visa hur du identifierar riskmaterial (asbest, PCB, bly, kvicksilver), hur du håller fraktioner rena, vem som transporterar avfall och till vilken godkänd mottagare materialet körs. Allt detta redovisas i planens text och bilagor – och blir senare underlag för egenkontroller och slutbesked.

Lov eller anmälan – och vad det betyder för planen

Huvudregeln är att rivning inom detaljplan kräver rivningslov, men även rivningar utanför detaljplan ska oftast anmälas. I båda fallen får arbetet starta först efter startbesked. Innehållet i din plan påverkas inte nämnvärt av spårvalet; byggnadsnämnden förväntar sig samma typ av underlag, om än i skalenlig omfattning. En komplett plan och tydlig kontrollplan minskar risken för kompletteringsrundor och påtvingade uppehåll.

Planens kärna: Material, metod, miljö, arbetsmiljö

Modern rivning är metodisk: först materialinventering och sanering, därefter selektiv demontering för återbruk/återvinning, och till sist maskinell nedtagning av stomme där det behövs. Det är precis den arbetsgången du vill spegla i dokumentet. Den förklarar också varför planen inte är en pappersprodukt – den styr verkligt utförande, säkerhet och ekonomi.

Vad ska finnas med – en praktisk innehållslista

Nedan ser du en disposition som kommuner ofta godtar. Anpassa rubrikerna till ditt projekt:

• Objekt och omfattning: adress, fastighetsbeteckning, vad som ska rivas/behållas.
• Förutsättningar: planbestämmelser (detaljplan/utanför detaljplan), närhet till granne/allmän plats, kulturvärden.
• Materialinventering (bilaga): lista material och farligt avfall (asbest, PCB, bly, kvicksilver, impregnerat trä, elavfall) med mängd- och lägesuppgifter.
• Metod och ordningsföljd: sanering → selektiv demontering → maskinell rivning; dammbindning, vattenhantering, bullerreducering.
• Avfall och logistik: minst sex fraktioner vid källan (trä, mineraler/betong-tegel, metall, glas, plast, gips) + farligt avfall separat; transportör med tillstånd; mottagare.
• Arbetsmiljö och skydd: zonindelning, undertryck vid sanering, personlig skyddsutrustning, säkra bärvägar, ställnings- och lyftplaner.
• Kontrollpunkter: egenkontroller, mätningar (t.ex. luft vid asbestarbete), fotokrav före/efter, mottagningskvittenser.
• Organisation och ansvar: byggherre, kontrollansvarig (vid behov), entreprenör/saneringsfirma, kontaktvägar.

Tabell: Plansektion och vad byggnadsnämnden tittar på

Materialinventering – hur detaljerad behöver den vara?

Inventeringen är planens “motor”. Den ska svara på vad som finns, var det finns och hur mycket. För äldre byggnader förväntas provtagning av misstänkta material:

• Asbest i rörisolering, fix/fog, golvmattelim, skivor.
• PCB i elastiska fogmassor, golvmassor, isolerrutor.
• Bly i färg, kablage, glasdetaljer.
• Kvicksilver i äldre lysrör/komponenter.
• Impregnerat virke, elavfall, PAH i tjärprodukter.

Inventeringen bör mynna ut i en fyndlista med bilagd ritning/fotoplan där fynden markeras. Den listan driver sedan ordningsföljden: sanera först, demontera därefter. Det minimerar spridning och håller rena fraktioner rena.

Avfall och cirkularitet – miniminivå och god praxis

Svensk rätt kräver källsortering i minst sex fraktioner: trä, mineraler (betong/tegel), metall, glas, plast och gips. Farligt avfall är alltid separat, tätt förvarat och märkt. Varje transport ska kunna spåras med transportdokument och mottagningskvittens. Ange i planen:

• Fraktionslista och hur de hålls rena (separat uppställning, märkt container).
• Transportör (med tillstånd) och mottagare (godkänd anläggning).
• Dokumentation: avfallsjournal, vågkvitton, mottagningsintyg – allt sparas till slutbesked.

God praxis är att redan i planeringsskedet identifiera återbruk (t.ex. dörrar, fönster, installationer) och återvinning (metaller, krossbar betong). Selektiv demontering förbättrar både ekonomi och miljö.

Metoder och utrustning – skriv så här i planen

Teknikvalen ska vara proportionerliga: så lite vibrationer, buller och damm som möjligt, med hög precision där det krävs.

• Selektiv demontering: handverktyg/rivningsrobot, demontering av återbruksdetaljer, sortering vid källan.
• Diamantverktyg: vägg-/golvsågning, kärnborrning för öppningar och installationshål – vibrationsfattigt och dammsnålt med vattenkylning.
• Vajersågning: för stora tjocklekar eller oregelbundna geometrier, näst intill vibrationsfri.
• Maskinrivning: grävmaskin med sax/pulveriserare – först när saneringen är klar. Damm binds med vatten.

Skriv kort men konkret: “Betongväggar i souterrängplan sågas med diamantsåg och block lyfts kontrollerat; bärande delar temporärstöttas enligt lyft- och avväxlingsplan.” Det visar att du behärskar tekniken och riskerna.

Risklista som kommunen förväntar sig

En enkel risk–åtgärd-tabell räcker långt:

Exempel: Från villa till mark – så beskriver du ordningsföljden

1. Frånkoppling av el, vatten, VA och ev. gas av behörig personal.
2. Sanering av påträffat farligt avfall enligt inventeringen (asbest/PCB/bly m.m.).
3. Selektiv demontering av inredning, installationer, återbrukbara komponenter.
4. Maskinell rivning av stomme (uppifrån och ned), dammbindning med vatten.
5. Sortering på plats i sex fraktioner + farligt avfall separat, lastning till godkända mottagare.
6. Grund/källare: bilning/kross, återfyllnad med kontrollerade massor, grovplanering.
7. Slutstädning och dokumentation: foton, avfallsjournal, kvitton – underlag till slutbesked.

Den här ordningen är igenkännbar för handläggare och signalerar kontroll.

Checklista: Så tar du fram planen steg för steg

• Gå igenom planförutsättningar (detaljplan/områdesbestämmelser).
• Beställ materialinventering med provtagning vid behov.
• Rita ut fynd och mängder på enkla planritningar/fotoplaner.
• Välj metoder utifrån byggnadens material och läge (precision före råstyrka).
• Sätt ordningsföljd och beskriv damm/buller/lyft.
• Gör avfallsplan: fraktioner, containrar, transportör, mottagare, dokumentation.
• Skriv kontrollpunkter (egenkontroller, mätningar, foton).
• Lista roller och kontaktpersoner (byggherre, KA, entreprenör, sanerare).
• Samla allt i en tydlig PDF med bilagor – skicka in med lov/anmälan.
• Förbered slutrapport-mapp redan nu (så blir slutbeskedet enklare).

Mall – textblock du kan kopiera och anpassa

Omfattning och syfte
“Åtgärden avser demontering och nedtagning av byggnad X på fastigheten Y. Syftet är att frilägga mark för ny användning. Rivningen sker selektivt för att maximera återbruk/återvinning och minimera miljöpåverkan.”

Metod och ordning
“Sanering av identifierat farligt avfall genomförs först. Därefter selektiv demontering av återbrukbara komponenter. Maskinell rivning av stomme sker metodiskt uppifrån med dammbindning via vatten. Ingrepp i bärande delar föregås av temporär stöttning och dokumenterad lyft-/avväxlingsplan.”

Avfall och mottagare
“Avfall sorteras vid källan i trä, mineraler (betong/tegel), metall, glas, plast och gips. Farligt avfall hanteras separat i täta, märkta kärl. Transport sker med tillståndsgiven transportör. Mottagningskvittenser och vågintyg biläggs slutrapporten.”

Arbetsmiljö och skydd
“Arbetsplatsen zonindelas. Damm begränsas med vatten och luftrenare; buller planeras inom tillåtna tidsfönster. Personlig skyddsutrustning enligt riskbedömning. Allmänna ytor skyddas och bärvägar hålls rena.”

Kontroller och dokumentation
“Egenkontroller utförs enligt kontrollplan. Foton tas före/efter varje kritiskt moment. Transportdokument och mottagningskvittenser för samtliga fraktioner redovisas i slutrapporten.”

Särskilda fall att adressera i planen

• Kulturvärde eller rivningsförbud i detaljplan: beskriv varsam metodik (vibrationssvaga metoder, skydd för intilliggande objekt) även om beslutet i sak ligger i lovprövningen.
• Trång innerstad: logistikupplägg för bärvägar, hiss/kran, containerplacering och tidsfönster för buller/leveranser.
• Flytt av byggnad: hantera som två processer – rivning på plats A och nybyggnad på plats B (separata startbesked).
• Pågående verksamhet i huset: dammzoner, passager, brandcellsgränser, information till hyresgäster.
• Vattennära lägen: extra damm- och spillskydd, sedimentfällor, kontroll av dagvatten.

Så ökar du chansen till snabbt startbesked

• Var komplett: plan + materialinventering + kontrollplan i samma sändning.
• Var konkret: skriv hur du minimerar damm/buller och vilka mottagare du använder.
• Var spårbar: visa i förväg hur avfallsjournalen kommer se ut.
• Var skalenlig: litet projekt → kort plan men samma logik; stort projekt → mer detaljer.
• Var samarbetsvillig: föreslå tekniskt samråd om projektet är komplext.

Vanliga fallgropar – och hur du undviker dem

• “Vi hittar det när vi river”: leder ofta till stopp för sanering och dyra omtag. Gör inventering först.
• Bristande fraktionsrenhet: blandat avfall → högre mottagningsavgift, sämre miljöprestanda. Planera sorteringen.
• Otydliga roller: när avfallsansvar och dokumentation faller mellan stolarna. Namnge ansvariga.
• Metodval utan hänsyn: tung bilning där diamant- eller vajersågning vore bättre – onödigt buller och vibration.
• Glömd slutrapport: utan foton, vågkvitton och mottagningsintyg dröjer slutbeskedet.

Exempel på “plan på en sida” för mindre invändig demontering

• Objekt: lokal, invändig icke-bärande lättrivning.
• Inventering: inga riskmaterial i epok; stickprov lim/fog – negativt.
• Metod: handrivning, diamantsågning för öppningar, dammsluss.
• Avfall: trä, gips, metall, glas, plast, mineraler; elavfall separat.
• Logistik: trapphus skyddas, hiss bokas 09–11, container gård.
• Skydd: P3-skydd, hörselskydd, zonmarkering, brandvakt vid gnistjobb.
• Kontroller: foton före/efter, avfallsjournal dagligen, kvitton biläggs.
• Kontakt: byggherre, platsansvarig, KA (om anmälningsplikt).

Poängen: samma logik som i stora projekt, men i destillerad form.

Hur en professionell partner gör skillnad

Ett erfaret rivningsföretag bidrar med rutiner, teknikpark och behörigheter som kortar tiden mellan ansökan och slutbesked. De vet när sanering kräver föranmälan, hur man skriver mätbara kontrollpunkter och hur man håller fraktionerna rena i praktiken. De väljer metoder som diamantsågning, kärnborrning och vajersågning för att minimera störningar – och styr upp avfallsflöden och dokumentation så att du slipper efterarbete.

Om rivningen – helhetsansvar från första inventering till slutbesked

Rivningen är ett erfaret rivningsföretag som erbjuder professionella tjänster till företag och privatpersoner. Vi prioriterar säkerhet och effektivitet i allt från invändig selektiv demontering till totalrivningar med sanering. Vi upprättar underlag, leder sanering, sorterar och återvinner enligt gällande krav – och vi levererar full dokumentation (foton, avfallsjournal, mottagningsintyg) för ett smidigt slutbesked. Kontakta oss för en kostnadsfri offert och ett upplägg som gör din process trygg och spårbar från dag ett.

Sammanfattning – nycklarna till en godkänd plan

• Visa att du vet vad som finns (inventering + provtagning) och hur du hanterar det (sanering före rivning).
• Beskriv metodval och ordning så att störningar minimeras och säkerheten är hög.
• Säkra källsortering i minst sex fraktioner, transportör med tillstånd och dokumenterad mottagning.
• Gör kontrollpunkter mätbara och ställ krav på slutdokumentation – då går slutbeskedet fortare.

Med en tydlig, komplett och praktiskt förankrad rivningsplan visar du både kommunen och entreprenören hur projektet ska bli säkert, effektivt och hållbart – på riktigt.