Vad är en materialinventering – och varför behövs den?
Materialinventering är en systematisk kartläggning av alla material och produkter som kan påverka arbetsmiljö, miljö och återvinning när en byggnad ska demonteras eller rivas. Syftet är att:
- Identifiera farliga ämnen (t.ex. asbest, PCB, bly, kvicksilver, PAH, CFC i isolering/kylaggregat, tryckimpregnerat trä).
- Mängda och klassificera avfall (farligt avfall, elektronik, schakt, brännbart, metall, gips, trä, mineralull m.m.).
- Säkerställa arbetsmetoder och skyddsåtgärder (inkapsling, undertryck, personlig skyddsutrustning, särskilda behörigheter).
- Göra det möjligt att planera selektiv rivning, dvs. demontera i rätt ordning, hålla fraktioner rena och maximera återvinning.
- Ta fram en spårbar dokumentation som ligger till grund för rivningsplan och kontrollplan, samt för uppföljning/rapportering.
I Sverige hänger detta ihop med den formella byggprocessen: inför rivning ska det, precis som vid annan byggåtgärd, finnas kontrollplan, en tydlig ansvarsfördelning och ett startbesked innan arbeten påbörjas. Kontrollansvarig (KA) hjälper beställaren att strukturera detta, och dokumentationen från materialinventeringen blir navet i både planering och tillsyn.
När krävs inventering – och hur kopplas den till lov och kontroll?
I praktiken behövs materialinventering inför all rivning eller större demontering. Den ger underlag till:
- Ansökan/anmälan om rivning, tekniskt samråd och startbesked.
- Projektets kontrollplan där kritiska kontroller och provtagningar listas.
- Slutdokumentation inför slutbesked när rivningen är klar och kraven uppfyllda.
Den formella vägen känns igen från ny- och ombyggnad: kommunen kallar till tekniskt samråd, där byggherre och KA redovisar hur risker och krav hanteras. Först därefter ges startbesked, och när arbetena är korrekt genomförda samt dokumenterade kan slutbesked utfärdas. Boverkets byggregler (BBR) utgör lägstanivå för tekniska egenskapskrav – och sedan 1 juli 2025 har regelverket blivit mer funktionsbaserat, vilket ställer högre krav på att du kan visa att valda lösningar faktiskt uppfyller kraven. Här blir inventering och spårbar dokumentation extra viktiga.
Roller och ansvar
- Byggherre/fastighetsägare: Ytterst ansvarig för att rivningen sker enligt lag och beslut. Säkerställer att materialinventering och rivningsplan tas fram.
- Kontrollansvarig (KA): Oberoende part som hjälper till med kontrollplan, dokumentation och kontakter med byggnadsnämnden.
- Entreprenör/saneringsfirma: Utför provtagningar, sanering och selektiv rivning enligt plan och gällande föreskrifter.
- Besiktningsman: Genomför kontroller och slutbesiktning av kontraktskrav/arbetsutförande där så krävs.
Steg för steg: Så går en professionell inventering till
- Förstudie och handlingar
Samla ritningar, tidigare bygglov/ombyggnader, drift- och underhållspärmar. Många äldre hus har materialbyten över tid – inventera “epoker”. - Platsbesök och okulär genomgång
Rumsvis genomgång, även vind, källare, krypgrunder och installationer. Markera misstänkta material med etiketter/foto. - Provtagning
– Asbest i fogar, kakelfix, golvmattelim, rörisolering.
– PCB i fogmassor, golv, äldre isolerrutor.
– Bly i färg, kablage, skyddsrutor.
– Kvicksilver i lysrör, vissa reläer/termostater.
– PAH i takpapp/tjärade produkter.
Prover skickas till ackrediterat laboratorium. - Riskbedömning arbetsmiljö
Definiera zoner, inkapsling, undertryck, ren-/smutsflöden, personligt skydd, behörighetskrav (t.ex. asbest). - Avfallsklassning och mängdning
Dela upp i fraktioner (farligt avfall, elavfall, metall, trä, gips, mineralull, betong/tegel). Mängda i m³/ton för logistik och kostnad. - Plan för logistik och spårbarhet
Uppställningsytor, containrar, märkning, mellanlagring, transport med tillstånd, mottagningsintyg. - Metod- och ordningsföljd
Här konkretiseras selektiv rivning: demontera rent – ovanifrån och in – så att fraktioner hålls separata. - Rivningsplan och kontrollplan
Slå samman inventeringsfynd, metodik och kontroller till en rivningsplan och uppdatera projektets kontrollplan. - Samråd och start
Redovisa underlag i tekniskt samråd/anmälan; invänta startbesked innan sanering och selektiv rivning påbörjas. - Uppföljning och slutrapport
Avfallsjournal, mottagningskvitton, foton före/efter och eventuella eftermätningar sammanställs inför slutbesked.
Vanliga fynd – och hur de hanteras
| Material/ämne | Var det ofta finns | Åtgärd i praktiken | Kommentar |
|---|---|---|---|
| Asbest | Fix/fog, rörisolering, golvlim, eternit | Behörig sanering, inkapsling/undertryck | Strikta rutiner, luftprov kan krävas |
| PCB | Fogmassor, golvmassor, isolerrutor | Uttag och farligt avfall, särskild hantering | Spårbarhet viktig, prov före/efter |
| Bly | Färg, kablage, glas | Skrap/blästring med uppsamling, avfall som blyhaltigt | Skydda intilliggande miljö |
| Kvicksilver | Lysrör, reläer/termostater | Särskild insamling/transport | Trasiga komponenter kräver extra försiktighet |
| PAH | Tjärpapp, asfaltprodukter | Separat hantering och test | Kan klassas som farligt avfall vid höga halter |
| CFC/HFC | Kyl/frys, vissa isoleringar | Tömning av certifierad aktör | Ozonpåverkande ämnen – särskild rutin |
| Tryckimpregnerat trä | Altaner, reglar | Separat fraktion | Koppar/krom/arsenik kan förekomma |
| El-/IT | Kabelstegar, centraler | Elavfall, metaller sorteras | Dataskydd för ev. lagringsmedia |
Poängen med tabellen är att visa bredden: allt som inte identifieras i tid riskerar att blandas i fel fraktion. Då ökar kostnaden, återvinningsgraden sjunker och du kan bryta mot regler för farligt avfall. En god inventering gör selektiv rivning konkret och lönsam.
Varför selektiv rivning lönar sig
Selektiv rivning betyder att demontera i en planerad ordning så att material hålls rena och separerade – först farligt avfall, sedan högvärdiga fraktioner (metall, trä, gips, mineralull), därefter grova massor (betong, tegel). Fördelarna:
- Högre återvinningsgrad och lägre deponi.
- Bättre arbetsmiljö – riskmaterial hanteras kontrollerat.
- Kostnadskontroll – rena fraktioner ger lägre behandlingsavgifter.
- Tidsvinst – färre driftstopp för “överraskningar”.
| Aspekt | Traditionell maskinrivning | Selektiv rivning |
|---|---|---|
| Avfallskvalitet | Blandade massor, låg återvinning | Rena fraktioner, hög återvinning |
| Riskhantering | Hög risk för fynd under drift | Risker åtgärdas innan maskinstart |
| Kostnadsutfall | Ofta dyr efterbehandling | Lägre behandlingskostnader |
| Miljöpåverkan | Högre utsläpp/transport | Optimerad logistik och minskade volymer |
| Myndighetskrav | Svårare att visa spårbarhet | Dokumenterat flöde till slutmottagare |
För att nå dessa vinster måste rivningsplanen vara konkret: ordningsföljd, kapslingar, provtagningspunkter, ansvar, mätpunkter och dokumentkrav. Det är därför materialinventeringen är så central – den förser planen med fakta snarare än antaganden.
Dokument som bör ingå – från första prov till slutbesked
| Dokument | Innehåll | Syfte |
|---|---|---|
| Materialinventering | Fyndlista, foton, provpunkter, labbresultat | Faktaunderlag för metod, risk och avfall |
| Riskbedömning (arbetsmiljö) | Zonindelning, PPE, inkapsling/undertryck | Skydda personal och tredje man |
| Avfallsplan | Fraktioner, mängder, koder, logistik | Möjliggör selektiv hantering |
| Rivningsplan | Ordningsföljd, teknik, kontrollpunkter | Styr demontering och kontroller |
| Kontrollplan | Kritiska kontroller, intyg, mätningar | Kravdokument mot start/slutbesked |
| Journaler/kvittens | Transport-/mottagningsbevis, foton | Spårbarhet och regelefterlevnad |
| Slutrapport | Sammanställning, avvikelser, verifiering | Underlag för slutbesked |
Kostnad, tid och risk – vad påverkas av inventeringen?
En vanlig invändning är att inventering “tar tid”. Erfarenheten visar tvärtom att en bra inventering sparar tid och pengar:
- Färre produktionsstopp: riskmaterial överraskar inte under drift.
- Rätt dimensionerad logistik: rätt antal containrar, rätt storlek, rätt ordning.
- Bättre anbudspriser: entreprenörer kan prissätta på fakta, inte på riskpåslag.
- Bättre myndighetsdialog: vägen till startbesked och slutbesked blir rakare när underlag och uppföljning är tydliga.
Kostnadsdrivare att ha koll på:
- Omfattning av provtagning (antal prover, analysmetod).
- Åtkomlighet (höga höjder, trånga utrymmen).
- Mängder av farligt avfall och fraktionernas renhet.
- Behov av kapsling/undertryck och driftstopp i pågående verksamhet.
- Transportavstånd till godkända mottagare.
Juridik och myndighetsprocess – i praktiken
Den formella processens byggstenar är desamma som vid andra byggåtgärder:
- Tekniskt samråd: redovisa inventeringsresultat, riskhantering och rivningsplan.
- Startbesked: kräver att kontrollplan och underlag är tillräckliga.
- Slutbesked: utfärdas när kommunen bedömt att kraven är uppfyllda och dokumentationen är komplett.
Kontrollansvarig (KA) ska vara oberoende och ser till att kontrollplanen följs, närvarar vid kontroller och lämnar utlåtande som underlag för slutbesked. Det är klokt att själv utse KA och besiktningsman för att undvika intressekonflikter.
Parallellt gäller miljö- och avfallsregler: farligt avfall ska källsorteras, mängdas, märkas, transporteras med tillstånd och lämnas till godkänd mottagare med kvittens. Den spårbarheten knyts ihop i slutrapporten – och förlitar sig helt på att materialinventeringen från början var gedigen.
Vanliga misstag – och hur du undviker dem
- Ingen eller bristfällig inventering: leder till dyr “panikhantering” när asbest/PCB dyker upp under produktion.
- Otydlig rivningsplan: skapar osäkerhet i ordningsföljd, kapsling och logistik.
- Blanda fraktioner: deponi- och behandlingskostnader skjuter i höjden.
- Ingen spårbarhet: mottagningskvittenser saknas – risk vid tillsyn och vid slutbesked.
- Fel ansvarsfördelning: oberoende KA saknas eller blandas ihop med entreprenörens roller.
Checklista: Före, under och efter
Före rivning
- Beställ materialinventering (inkl. provtagning vid behov).
- Upprätta rivningsplan baserat på inventeringen.
- Uppdatera kontrollplanen tillsammans med KA; planera tekniskt samråd.
- Säkerställ entreprenörers behörigheter (t.ex. asbest).
- Förbered logistik: containrar, märkning, flöden.
Under rivning
- Följ ordningsföljd och kapsling enligt selektiv rivning.
- För avfallsjournal och samla mottagningsintyg.
- Löpande foton och egenkontroller enligt kontrollplan.
Efter rivning
- Sammanställ slutrapport: journaler, intyg, foton, eventuella eftermätningar.
- KA lämnar utlåtande – begär slutbesked.
Faq – korta svar
Behövs inventering även vid mindre rivningar?
Ja, om det finns risk för farliga ämnen eller betydande avfallsflöden. Inventeringen kan vara skalenlig, men bör alltid dokumenteras.
Vad är skillnaden mellan rivningsplan och kontrollplan?
Rivningsplan styr hur demontering och selektiv rivning ska utföras, medan kontrollplanen anger vilka kontroller som ska göras, när och av vem – och är kopplad till start- och slutbesked.
Kan vi börja riva innan startbeskedet?
Nej. Startbesked krävs för att påbörja åtgärden. Planera inventering och samråd i god tid.
Måste vi ha en KA?
För de flesta lov-/anmälningspliktiga åtgärder, ja. KA säkrar process, dokument och uppföljning.
Om rivningen – din partner i säker och hållbar rivning
Rivningen är ett erfaret rivningsföretag som erbjuder professionella rivningstjänster till företag och privatpersoner. Med fokus på säkerhet och effektivitet hanterar vi alla projekt – från demontering av innerväggar till totalrivningar med sanering. Vi minimerar miljöpåverkan genom sortering och återvinning av material och arbetar alltid med tydlig materialinventering, spårbar rivningsplan och selektiv rivning som standard. Kontakta oss för en kostnadsfri offert – vi hjälper dig från första inventering till komplett slutbesked.
Sammanfattning
Materialinventeringen är den kritiska startpunkten för varje lyckad rivning. Den gör risker synliga, gör rivningsplanen konkret, möjliggör selektiv rivning och säkrar både arbetsmiljö, ekonomi och miljöprestanda. I den svenska processen knyts allt ihop genom kontrollplan, oberoende KA, tekniskt samråd, startbesked och slutbesked – samma stringens som i annan byggnation, men med fokus på demontering, avfall och sanering. Med professionell inventering, tydliga rutiner och spårbar dokumentation blir rivningen trygg, snabb och kostnadseffektiv – från första prov till sista kvittensen.
