Varför uppstår extrautgifter?
Tre grundorsaker ligger bakom merparten av otrevliga överraskningar:
- Processmissar: oklara handlingar, för sent eller ofullständigt underlag till kommunen → senare startbesked → stillestånd.
- Tekniska överraskningar: dolda material (asbest/PCB/bly) eller konstruktioner som tar längre tid att plocka ned.
- Logistik & avfall: otillräcklig sortering, fel dimensionerad containerpark, långa bärvägar/omhändertagande → högre transporter och mottagningsavgifter.
Översikt: fem fällor som driver kostnad
| Fälla | Hur den uppstår | Varningssignal | Konsekvens | Motdrag |
|---|---|---|---|---|
| 1. Ingen/mager materialinventering | Riskmaterial eller tunga lager upptäcks under pågående arbete | ”Det där tar vi när vi stöter på det” | Stopp, behörig sanering, omplanering | Gör provtagning och inventering i förväg; lägg saneringsscenario i kalkylen |
| 2. Ofullständig process mot kommunen | Kontrollplan/underlag räcker inte för start | Långa kompletteringsrundor | Försenat startbesked, hyror och fasta kostnader tickar | Förbered kontrollplan, KA och samrådsunderlag tidigt |
| 3. Otydliga offerter | ”Inkl. rivning” men oklart om avfall/transport/mottagning | Många öppna rader | ÄTA och överraskningar | Begär rad för avfall, transporter, mottagningsavgifter och slutdokumentation |
| 4. Underdimensionerad logistik | För få containrar, trånga bärvägar, hissar | ”Vi tar det i säck” | Fler timmar och körningar | Logistikplan: bärvägar, hissbokning, containerplacering |
| 5. Brist på buffert och riskhantering | Kalkylen är ”på håret” | Ingen 15 %-post | Varje avvikelse blir ett problem | PKK med 15 % buffert och tydliga antaganden |
Fälla 1: Bristfällig materialinventering
Varför det blir dyrt: Utan inventering är det lätt att underskatta mängden skikt (gips, puts, kakel, fix, tätskikt, spånskivor) och att missa riskmaterial som asbest i fogmassor/golvlim, PCB i fogar eller bly i äldre färg. När fynden görs mitt i produktionen krävs behörig sanering och omplanering, ibland med inkapsling/undertryck. Det driver timmar, etablering och mottagningsavgifter – och kan påverka tidplanen för efterföljande byggmoment.
Tecken att se upp för
- Byggår och renoveringshistorik är oklar.
- Kakel/klinker sitter ”stenhårt” – talar för kraftig fästmassa och fler timmar.
- Lukt/färgskiftningar i golv/väggar som antyder gamla skikt.
Så undviker du fällan
- Beställ materialinventering och provtagning när byggår eller skikt är tveksamma.
- Mängda fraktioner grovt (trä, mineraler, metall, gips, plast, el-avfall, farligt avfall).
- Låt inventeringen bli underlag för logistik- och avfallsplan samt kalkyl (PKK).
Varför det här hänger ihop med formalia: Inventeringsresultatet ger substans åt kontrollplan och gör det lättare att redovisa risker på ett tekniskt samråd, vilket i sin tur snabbar på startbeskedet.
Fälla 2: Svag process mot kommunen
Problemet: Många startar arbeten i tron att det ”bara” är en enkel åtgärd, men glömmer att vissa ingrepp är anmälnings- eller lovpliktiga. Vid bristfälliga handlingar ber kommunen om kompletteringar – och först när underlaget är komplett börjar den formella klockan ticka (normalt upp till 10 veckors handläggning för lov från komplett ansökan). Startbesked krävs innan du får börja. Gör man fel riskerar man stopp, byggsanktionsavgift eller fördröjd omvandling till nästa fas.
Checklista för smidig handläggning
- Upprätta kontrollplan tillsammans med en oberoende kontrollansvarig (KA) där kritiska moment och egenkontroller framgår.
- Förbered samrådsunderlag: metod, ordningsföljd, arbetsmiljö, logistik (bärvägar, damm/buller), dokumentation.
- Avvakta startbesked innan du drar igång. Slutbesked kräver att du kan visa att kontrollplanen följts.
Effekten på plånboken: Varje påtvingat stopp kostar – personal, maskin, hyror, omläggning av efterföljande entreprenader. Att vara formellt ”klar” sparar både tid och pengar.
Fälla 3: Otydliga offerter och avtal
Symtom: En prisrad som heter ”inre demontering inkl. bortforsling” utan att specificera vilka fraktioner som ingår, om mottagningsavgifter betalas av entreprenören eller beställaren, hur trapphus och hiss ska skyddas, och vilken dokumentation du får (foton, avfallsjournal, mottagningskvittenser).
Konsekvens: Du får ÄTA så fort verkligheten avviker: extra containrar, fler körningar, kapning/bilning som tar längre tid, ”ny” fraktion som kräver annan mottagare etc. Även mindre inre åtgärder kan snabbt växa om avtalstexterna är öppna.
Så skriver du tydligare
- Kräv separata rader för arbetskostnad, transport och mottagningsavgifter.
- Ange målnivå: ”stomrent” eller annan tydlig slutbild, inklusive återställning/städning i gemensamma utrymmen.
- Bestäm ordningsföljd och skydd (täckning, dammzon, ren/smutsflöde).
- Be om slutdokumentation: foton före/efter, avfallsjournal och mottagningskvittenser.
- För större uppdrag: använd etablerade standardavtal (ABS 18 m.fl.) och koppla dem till detaljerade beskrivningar. Poängen med standardavtal blir först verklig när kravspecen är skarp.
Fälla 4: Underdimensionerad logistik och avfall
Vad som ofta underskattas
- Bärvägar och hissar i flerbostadshus: behöver bokas/koordineras; annars blir det säckning och dubbla lyft.
- Containerplacering: för långt avstånd → fler timmar och fler körningar.
- Fraktionsrenhet: blandat avfall ger dyrare mottagning, ren sortering sänker avgifter.
- Tidsfönster: bullerregler och leveransfönster i innerstad → längre totaltid.
Smart arbetssätt
- Gör en enkel logistikplan: bärväg, hissbokning, uppställning, körväg, tidsfönster.
- Dimensionera containrar utifrån inventeringens mängder – hellre en extra kärlplats än dubbla körningar.
- Sortera vid källan. Rena fraktioner → lägre avgift och mindre ompaketering.
- Synka med grannar/BRF i tid – mindre friktion, färre avbrott.
Varför ekonomin gynnas: God logistik och sortering är ett av de lättaste sätten att undvika dolda kostnader utan att tumma på kvalitet.
Fälla 5: Ingen riskbuffert – ”på håret”-kalkyl
Bakgrunden: Byggprojekt – även mindre demonteringar – innehåller alltid osäkerhet. Därför är praxis att arbeta med produktionskostnadskalkyl (PKK) och uttalad buffert, vanligtvis minst 15 %. Utan buffert blir varje avvikelse en kris.
Så gör du praktiskt
- Lista fasta poster först (etablering, skydd, demontering, bilning/kapning, transporter, mottagningsavgifter, städ).
- Lägg separata rader för riskdrivare (t.ex. extra skikt, svåråtkomliga ytor, ev. sanering).
- Avtala en transparent ÄTA-process (enhetspriser, godkännanderutin).
- Lägg buffert 15–20 % beroende på osäkerhet i material och logistik.
Exempel: mini-PKK för ett standardkök (illustrativt)
Scenario: 12 m² kök i flerbostadshus, normal åtkomlighet, ingen känd asbest/PCB. Målnivå: stomrent.
| Post | Antagande | Belopp (kr) |
|---|---|---|
| Etablering, skydd, dammzon | Täckning och trapphusvård | 3 500 |
| Demontering inredning/vitvaror | 1 arbetsdag, 2 personer | 8 000 |
| Rivning kakel/golv | 1–1,5 dagar | 10 000 |
| Transport & lastning | 1–2 körningar | 4 500 |
| Mottagningsavgifter | Rena fraktioner | 3 500 |
| Städ & överlämning | Grovstäd inkl. foton | 2 000 |
| Delsumma | 31 500 | |
| Buffert (15 %) | PKK-praxis | 4 725 |
| Total | 36 225 |
Vad kan ändra totalsumman? Hårt fix/tätskikt, svår bärväg (ingen hiss), extra skydd, kvällsarbete, tillkommande fraktioner. Bufferten fångar upp avvikelser – utan den blir ”små saker” snabbt en dold kostnad.
Offertguide: rader du alltid vill se
- Arbetskostnad (timmar/á-pris eller fast pris, inkl. skydd och täckning).
- Transporter (antal körningar, avstånd, eventuella väntetider).
- Mottagningsavgifter (princip: ingår/ingår inte; fraktioner).
- Dokumentation (foton före/efter, avfallsjournal, kvittenser).
- Målnivå (stomrent/annan – definiera).
- Tidsfönster (bullerregler, hissbokning).
- ÄTA-process (enhetspriser, godkännandeväg).
- Buffert (i PKK, inte i entreprenörens pris – du äger risken).
Checklista före start
- Inventering & provtagning klar – särskilt i objekt från ”riskepoker” (asbest/PCB/bly).
- Kontrollplan framtagen med KA där kritiska kontroller framgår.
- Process mot kommunen: underlag redo, eventuellt tekniskt samråd bokat, startbesked på plats.
- Logistikplan: bärvägar, hiss, container, tidsfönster.
- Offert & avtal: tydliga rader för avfall/transport/mottagning och slutdokumentation.
- PKK och buffert: kalkyl med minst 15 % riskpost.
Vanliga frågor (snabba svar)
Behöver man alltid involvera kommunen?
Det beror på åtgärdens art. Vissa ingrepp är lov- eller anmälningspliktiga och kräver startbesked innan arbete påbörjas. Oavsett åtgärd gäller att du måste kunna visa att formella krav uppfylls när åtgärden summeras.
Hur mycket buffert är rimligt?
Minst 15 % enligt sund praxis i byggprojekt, anpassat efter osäkerhet och komplexitet.
Varför ska jag bry mig om kontrollplan och KA för ”bara” en inre demontering?
För att undvika stopp och för att uppföljningen mot slutbesked blir enklare – det är samma logik som i andra byggåtgärder.
Sammanfattning – så undviker du dolda kostnader
- Kartlägg material i tid, mängda fraktioner och lägg en plan för avfall & logistik.
- Säkra process och handlingar: kontrollplan, KA, samråd, startbesked och tydliga beskrivningar.
- Kräv kompletta offerter med rader för transporter och mottagningsavgifter samt dokumentation som standard.
- Arbeta med PKK och 15 % buffert så att oförutsett inte blir ett ekonomiskt bakslag.
- Följ upp, dokumentera och stäng utgifterna lika metodiskt som du öppnade projektet – det är nyckeln till en kontrollerad avslutning.
Om Rivningen – din partner för säkra demonteringar
Rivningen är ett erfaret rivningsföretag som erbjuder professionella tjänster till företag och privatpersoner. Med fokus på säkerhet och effektivitet tar vi helhetsansvar från planering och skydd till sortering, återvinning och dokumentation. Vi minimerar miljöpåverkan genom noggrann fraktionshantering och rapporterar spårbart hela vägen – och vi erbjuder alltid kostnadsfri offert. Kontakta oss för rådgivning och ett upplägg som sänker riskerna och gör arbetet smidigare från första till sista dag.
